Stanrundan med Kajsa blev mycket trevlig, jag kom faktiskt hem nyss så vi var där i några timmar. Efter att vi gått runt och kikat en stund på stan så ville Kajsa byta ut sitt tragus till ett nytt och fint. Efter bara en stund ville hon göra en navelpiercing så hon fått det gjort så slipper man tänka på det mer, båda vi två har nämligen velat ha det länge och bestämde oss innan sommaren att göra det i September ungefär. Kajsa fixade sin piercing utan tvekan och hon höll sig så lugn så, resultatet blev fint det.

-- Men vet ni? JAG GJORDE DET OCKSÅ. Jag trodde inte att jag skulle våga så rädd som jag är för nålar. Vi gick alltså tillbaka till Redrum och piercade min navel efter att Kajsa haft sin i cirka en timme. Jag var så nervös att jag skakade så Kajsa fick fylla i pappret åt mig som man måste göra innan, jag var yr och svimfärdig men vafan, jag klarade det ;) Det blev en silverfärgad piercing med lila diamant i.

Så här efteråt har jag haft ont och varit öm men det är väl som vanligt när man piercar sig, jag har fortfarande lite svårt att sitta men jag har ju trots allt haft min piercing mindre än två timmar. Att cykla hem var inte heller speciellt skönt då jag var tvungen att stå nästan hela vägen på cykeln och i alla smågupp blev det ett: AJ varje gång.

Nu är jag nöjd och glad, skönt att jag klarade det :)